Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
Publicerad
, klockan
Senast ändrad
, klockan
Sommarvärmen kan bli jobbig för många, speciellt under perioder med långvarig hög värme. Särskilt utsatta är äldre personer, personer med vissa typer av sjukdomar eller funktionsnedsättningar, små barn och gravida. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare.
Till följd av att den globala medeltemperaturen ökar ändras klimatet som vi är vana vid. Vi står till exempel inför mildare och blötare vintrar, längre perioder av torka, längre växtsäsong och sannolikt även fler tillfällen med extremt väder, som värmeböljor. En värmebölja är när dygnets högsta temperatur är minst 25 grader åtminstone fem dygn på raken. Höga temperaturer en längre tid kan innebära hälsorisker.
Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna:
Om temperaturen stiger till 26 grader och håller sig där minst tre dagar på raken ökar risken för hälsoproblem.
Försök dricka även om du inte är törstig. Att äta vätskerik mat, som grönsaker och frukt, kan vara ett annat sätt att få i sig vätska. Personer i din närhet kan behöva hjälp med att få i sig vatten.
Genom att dra för gardiner eller dra ner persienner kan du få en svalare inomhusmiljö. Tänk även på att stänga fönster när det är varmare ute än inne, och vädra gärna på natten när det är svalt. Försök vistas i en sval utemiljö om du har en i närheten.
En kall dusch ger svalka. Använd löst sittande kläder, gärna i naturmaterial, och lägg en blöt handduk runt nacken om det behövs.
Försök att inte träna eller anstränga dig under dygnets varmaste timmar.
Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.
En högre kroppstemperatur, puls eller andningsfrekvens kan vara varningssignaler på att du håller på att bli för varm. Yrsel och onormal trötthet är två andra tecken. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.
SMHI varnar om höga temperaturer när temperaturen förväntas hålla sig på minst 26 °C tre dagar i följd. Om värmeböljan blir värre kan de utfärda gul eller orange varning. SMHI sprider varningar via smhi.se, appen SMHI Väder samt Sveriges Radio P1 och P4.
Om det redan är torrt i naturen ökar värmeböljor risken för brand. Därför är det viktigt att vara försiktig om du ska elda eller grilla, detta gäller även om det inte råder eldningsförbud.
För äldre, kroniskt sjuka eller personer som är sårbara på andra sätt kan värmen inte bara vara besvärlig utan i vissa lägen även farlig. Inom äldreomsorgen och andra berörda verksamheter finns därför rutiner och en checklista med punkter på vad som är viktigt att tänka på och uppmärksamma extra.
På kommunens boenden arbetar man mycket med att motverka effekterna av värmen. Personalen inom äldreomsorgen använder bland annat material från den ÄTUP-certifiering som stora de jobbat sig till under förra året.
- Då många äldre inte upplever törst i samma utsträckning försöker vi att erbjuda goda läskande drycker och livsmedel som ska trigga törsten. Vi försöker också vara extra uppmärksamma på de äldres allmäntillstånd, vara noga med skugga, hatt, skolkräm och vi erbjuder svalkande åtgärder som en sval dusch, fotbad eller en blöt handduk runt nacken till de som vill, säger Lisa Johansson, verksamhetschef för utförarverksamheterna inom vård- och omsorgsförvaltningen.
Senast uppdaterad